Våra projekt – Dränering Stockholm

I Södermalm, Stockholm, dränerade vi om en villa från sextiotalet. Kunden hade fuktfläckar längs källarväggen och saltutfällningar som kommit tillbaka trots att väggen målats om två gånger.

Vi inledde med fuktmätning i källarens golv och väggar samt en genomgång utvändigt. Marken lutade in mot huset på två sidor, och den ursprungliga dräneringen låg enligt ritningen på ett djup som var för grunt i förhållande till källargolvet.

Schaktet drevs runt hela huset ned till dräneringsnivå, alltså under källargolvets nivå. Grundmuren friläges och tvättades ren från jord och den gamla asfaltstrykningen, som till stora delar hade släppt.

Muren lagades där putsen bommade och försågs sedan med ett tätande skikt över hela den frilagda ytan, följt av en dränerande knottrad skiva med luftspalt. Skivan avslutades upptill med en list så att jord inte kommer in bakom den, och geotextil lades utanpå.

Nytt dräneringsrör lades i makadambädd med kontrollerat fall mot utloppet och spolbrunnar i alla hörn, så att systemet går att inspektera och spola utan att gräva. Återfyllnaden gjordes med dränerande material och marken sattes med fall bort från huset. Vid uppföljningen några månader senare hade fuktvärdena sjunkit tydligt.

Har du fukt i källarväggen i Södermalm? Vi mäter och gräver rätt djup, i hela Stockholm.

I Östermalm, Stockholm, dränerade vi en enda husgavel i stället för hela huset. Kunden hade fått offert på en komplett omdränering men problemet var begränsat till ett hörn.

Vi mätte fukt runt hela källaren och kunde konstatera att tre av fyra sidor låg på normala värden. Bara den norra gaveln, som vetter mot en slänt, hade förhöjda värden — och de var koncentrerade till de nedersta två metrarna av väggen.

Vid en provgrävning hittade vi orsaken: slänten ovanför huset ledde allt ytvatten ned mot gaveln, och den befintliga dräneringen på den sidan var full av finmaterial.

Vi grävde ur den gaveln, tvättade muren, lagade och försåg den med tätskikt och dränerande skiva. Nytt dräneringsrör lades med fall mot utloppet och anslöts till det befintliga systemet på de sidor som fungerade.

Utöver dräneringen anlade vi ett avskärande dike ovanför huset i slänten, som fångar upp ytvattnet innan det når fasaden. Det var minst lika viktigt som själva dräneringen. Kunden sparade betydande summor jämfört med en komplett omdränering. Vid uppföljningen låg värdena normalt.

Är fukten begränsad till en sida i Östermalm? Då räcker ofta en delåtgärd. Vi mäter i hela Stockholm.

I Vasastan, Stockholm, kopplade vi bort stuprören från husgrunden. Kunden hade fukt i källaren och hade fått pris på en full omdränering, men vi ville börja med det billigaste först.

Vid genomgången kunde vi räkna ut hur mycket vatten det handlade om. Ett tak på 120 kvadratmeter avger drygt tre kubikmeter vatten vid ett måttligt regn på 25 millimeter — och allt det landade tidigare inom en halvmeter från fasaden via fyra utkastare.

Vi grävde ned dagvattenledningar från varje stuprör och anslöt dem till den kommunala dagvattenledningen, efter att ha kontrollerat med kommunen att det var tillåtet för fastigheten.

Rören lades med fall och med rensbrunnar vid varje stuprörsanslutning, så att löv och skräp går att ta bort utan att gräva. Lövsilar monterades i hängrännorna för att minska mängden som når ledningen.

Samtidigt justerade vi marklutningen runt huset så att den lutar bort från fasaden. Vid uppföljningen efter en regnperiod hade fuktvärdena i källarväggen sjunkit så pass att den fulla omdräneringen kunde skjutas på framtiden.

Mynnar stuprören vid grunden i Vasastan? Börja där — det är billigast. Vi ser över det i hela Stockholm.

I Kungsholmen, Stockholm, anlade vi en stenkista för takvatten på en fastighet utan kommunal dagvattenledning. Stuprören hade tidigare mynnat i utkastare intill fasaden.

Placeringen är det avgörande. En stenkista för nära huset gör mer skada än nytta — den samlar vattnet där man minst vill ha det. Vi placerade den drygt tio meter från fasaden, på den sida där marken lutar bort från huset.

Vi grävde en grop och kontrollerade jordarten. Undergrunden bestod av morän med rimlig genomsläpplighet, vilket är förutsättningen — i ren lera fungerar en stenkista inte alls, och då krävs en annan lösning.

Gropen kläddes med geotextil och fylldes med tvättad makadam. Geotextilen är avgörande: utan den vandrar finmaterial in i hålrummen och stenkistan sätter igen inom några år, vilket är den vanligaste orsaken till att de slutar fungera.

Ledningar drogs från varje stuprör med fall ned till stenkistan, med rensbrunnar på vägen. Överytan täcktes med geotextil och matjord så att gräsmattan kunde återställas. Vid överlämningen märkte vi in stenkistans läge på en enkel ritning.

Saknar du dagvattenledning i Kungsholmen? En stenkista fungerar om marken släpper igenom. Vi bedömer i Stockholm.

I Enskede, Stockholm, utförde vi fuktskydd på en frilagd grundmur i samband med en dränering. Kunden hade tidigare fått en offert där bara dräneringsröret ingick.

När schaktet ändå är öppet är fuktskyddet en liten kostnad i förhållande till helheten, och det är enda tillfället på flera decennier då man kommer åt. Att lägga nytt rör utan att göra något åt muren löser bara halva problemet.

Muren tvättades ren från jord och gamla beläggningar. Den gamla asfaltstrykningen hade till stora delar släppt och skrapades bort. Vi hittade också sprickor i två partier som lagades innan tätskiktet lades.

Ett tätande skikt applicerades över hela den frilagda murytan, upp till marknivå. Det är det skikt som faktiskt hindrar fukt från att vandra genom betongen — den dränerande skivan gör inte det jobbet.

Utanpå tätskiktet monterades en dränerande knottrad skiva som skapar en luftspalt. Spalten leder ned vatten till dräneringen och låter muren torka utåt. Skivan avslutades upptill med en list, så att jord inte kan rasa in bakom, och geotextil lades utanpå mot återfyllnaden.

Ska du dränera i Enskede? Gör fuktskyddet samtidigt — schaktet är ändå öppet. Vi utför i hela Stockholm.

I Årsta, Stockholm, dränerade vi en tomt där gräsmattan stod under vatten i flera dagar efter varje regn. Barnen kunde inte använda trädgården halva säsongen.

Vi grävde en provgrop för att se vad undergrunden bestod av. Under drygt tjugo centimeter matjord låg ett tätt lerlager — det förklarade allt. Vattnet kom inte vidare nedåt och blev stående i rotzonen.

Åtgärden krävde två saker: att bryta igenom det täta lagret där det var möjligt, och att leda bort vattnet till en punkt där det kan tas emot. Utan utlopp flyttar en tomtdränering bara vattnet några meter.

Vi lade dräneringsledningar i ett mönster över den blöta delen av tomten, med fall mot ett befintligt dike i tomtgränsen. Ledningarna lades i makadambädd omsluten av geotextil, med ledningarna på ett djup som når under lerlagrets övre skikt.

Schakten återfylldes med dränerande material närmast röret och matjord överst. Gräsmattan såddes om över de smala schakten. Vid uppföljningen nästa säsong var gräsmattan torr inom ett dygn efter regn, och schakten syntes inte längre.

Står gräsmattan under vatten i Årsta? Det sitter oftast i ett lerlager. Vi gräver provgrop i hela Stockholm.

I Hägersten, Stockholm, dränerade vi längs en souterrängvägg där huset är delvis nedgrävt i en slänt. Den väggen tar emot allt vatten som rinner ned genom slänten.

En souterrängvägg är den mest utsatta konstruktionen ett hus kan ha. Marken ligger högt mot väggen på ena sidan och vattnet har ingenstans att ta vägen förutom genom eller förbi konstruktionen.

Vi schaktade ur längs hela väggen ned till dräneringsnivå. Grundmuren var i gott skick men fuktskyddet bestod av en asfaltstrykning som torkat och spruckit.

Muren tvättades, lagades och försågs med nytt tätskikt och dränerande skiva. Vi lade dubbel dränering på den här sidan — ett rör vid grundens fot enligt normalt utförande, och ett högre upp i slänten som fångar vattnet innan det når fasaden.

Ovanför slänten anlade vi dessutom ett avskärande dike som leder bort ytvattnet i sidled, förbi huset. Det är den åtgärd som ger mest på en souterrängtomt — att stoppa vattnet innan det når huset är alltid effektivare än att leda bort det efteråt. Vid uppföljningen låg fuktvärdena normalt.

Har du en souterrängvägg mot slänt i Hägersten? Stoppa vattnet ovanför. Vi bedömer i hela Stockholm.

I Bagarmossen, Stockholm, bytte vi ett igensatt dräneringsrör. Kunden hade fått fukt i källaren trots att huset dränerades för drygt tjugofem år sedan.

Vi grävde en provgrop vid ett hörn för att se rörets skick innan vi lämnade pris. Röret var fyllt med finmaterial nästan till hälften och hade inget synligt vattenflöde trots regn dagen innan.

Orsaken var att röret lagts utan geotextil. Utan den vandrar finkornigt material från återfyllnaden in i makadamen och vidare in i rörets slitsar, tills flödet upphör. Det är den vanligaste orsaken till att en dränering slutar fungera i förtid.

Vi schaktade ur runt hela huset, tog bort det gamla röret och den igensatta makadamen. Grundmuren passade vi på att förse med nytt fuktskydd, eftersom schaktet ändå var öppet.

Nytt rör lades i tvättad makadam omsluten av geotextil på alla sidor, med kontrollerat fall och spolbrunnar i hörnen. Återfyllnaden gjordes med dränerande material. Vid överlämningen visade vi kunden hur spolbrunnarna används för framtida kontroll.

Är dräneringen från åttiotalet i Bagarmossen? Saknas geotextilen sätter den igen. Vi gräver provgrop i Stockholm.

I Hammarbyhöjden, Stockholm, dränerade vi ytan framför ett garage där vatten blev stående vid varje regn. Uppfarten lutade in mot garageporten, och vid kraftiga skyfall rann vattnet in på garagegolvet.

Vi mätte in höjderna med laser och kunde konstatera att uppfarten hade fall in mot huset över hela sin längd — sannolikt en följd av att marken satt sig sedan uppfarten anlades.

Åtgärden krävde både avvattning och omläggning av fallet. Vi bröt upp beläggningen framför porten och lade en linjeavvattningsränna tvärs över hela infartens bredd, ansluten till dagvattnet.

Rännan placerades någon meter framför porten i stället för precis vid den, så att vattnet fångas innan det når tröskeln. En ränna direkt vid porten hinner inte alltid svälja allt vid ett skyfall.

Uppfarten byggdes om med fall mot rännan, och bärlagret packades i tunna lager så att marken inte sätter sig på nytt. Beläggningen återställdes. Vid överlämningen spolade vi ytan med slang och kunde visa att allt vatten gick ned i rännan.

Rinner vatten in i garaget i Hammarbyhöjden? Fånga det innan porten. Vi mäter höjderna i hela Stockholm.

I Liljeholmen, Stockholm, kompletterade vi en befintlig dränering med spolbrunnar. Systemet var relativt nytt och fungerade, men saknade helt möjlighet till inspektion.

En dränering utan spolbrunnar är en svart låda. Man vet inte om den fungerar förrän fukt visar sig inne i källaren, och då har problemet pågått ett tag. Med brunnar kan man titta ned och se om vattnet rinner.

Vi grävde punktvis i alla fyra hörn i stället för runt hela huset, vilket höll ned både kostnad och påverkan på trädgården. Vid varje hörn friläges dräneringsröret.

En spolbrunn monterades i varje hörn med anslutning till röret i båda riktningar, så att man kan spola åt vardera hållet. Brunnarnas överkant lades i marknivå med lock, placerade så att de inte hamnar mitt i gräsmattan där de blir i vägen vid klippning.

Vi passade på att spola systemet från brunnarna och kunde konstatera fritt flöde runt hela huset. Kunden fick en enkel ritning med brunnarnas läge inmätt från fasta punkter, och en genomgång av hur systemet spolas vart femte år.

Har din dränering inga brunnar i Liljeholmen? Då vet du inte om den fungerar. Vi kompletterar i hela Stockholm.